Kartläggning: Stora skillnader i hur mycket villalånet tar av inkomsten
I Solna går 41 procent av nettoinkomsten till villalånet – i flera inlandskommuner runt tre procent.
Villalånens andel av inkomsten skiljer kraftigt mellan kommuner
Hur stor del av hushållens inkomster som går till villalånet varierar stort i Sverige, enligt en ny analys från Landshypotek Bank. I topp ligger kommuner i Stockholmsområdet, medan flera kommuner i norra Sverige hamnar i botten med betydligt lägre andelar.
Stockholmsområdet sticker ut
Landshypotek Banks kartläggning visar att ett genomsnittligt hushåll i Solna lägger 41 procent av nettoinkomsten på villalånekostnader. I Sundbyberg är motsvarande andel 40 procent och i Lidingö 32 procent.
Lägst andelar i flera inlandskommuner
I andra änden av skalan återfinns bland annat Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele, där omkring tre procent av hushållets nettoinkomst går till lån för en genomsnittlig villa.
Skillnader även på länsnivå
På länsnivå uppger Landshypotek Bank att Stockholms län har den högsta andelen, där 31 procent av hushållens inkomster går till villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län med 22–23 procent. Lägst är andelen i Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger elva procent av inkomsten på villalånet.
Så har beräkningen gjorts
Enligt Landshypotek Bank bygger sammanställningen på:
- Genomsnittliga villapriser per kommun och län från Svensk Mäklarstatistik
- Belåningsgrad på 75 procent
- Bolåneränta på 3 procent
- Amortering på 2 procent
- Kalkyl efter ränteavdrag
- Inkomster baserade på SCB:s statistik över medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.
