Vad analysen pekar på inför EU-målen 2030

Sverige riskerar både klimatmässiga och ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Analysen handlar om Sveriges åtaganden inom den så kallade ESR-sektorn, som enligt IVL huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

Regeringens bedömning: underskott på cirka 11 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger samtidigt Sverige möjlighet att täcka en del av underskottet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Maxnivån uppges vara 5,2 miljoner ton.

IVL:s forskare Lars Zetterberg kommenterar i pressmeddelandet:

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

5–8 miljarder i uppskattad kostnad för ETS-flex

Att använda EU ETS-utsläppsrätter för att täcka upp till 5,2 miljoner ton innebär enligt IVL en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. IVL uppskattar kostnaden till cirka 5–8 miljarder kronor.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Återstående gap: 5,8 miljoner ton – tre vägar framåt

Efter att den maximala ETS-flexen räknats av återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (Annual Emission Allowances, AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater också har underskott, vilket gör kostnaden osäker.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver de ETS-utsläppsrätter som används.
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Missas åtagandet igen ökar gapet med 8 procent på nytt, vilket ger en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga belopp

Utöver kostnaderna ovan kan det också tillkomma ekonomiska sanktioner. IVL:s forskare Per Strömberg uppger i pressmeddelandet att sanktioner, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan handla om ett engångsbelopp på 30–116 miljoner kronor samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen finns också sammanställd i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254, juni 2026), framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.