Ny statistik visar både minskning och stora problem

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i landet. Enligt rapporten har skräpet i stadsmiljö minskat över tid, men nikotinrelaterat skräp dominerar fortfarande. Resultaten är nationella och gäller även i kommuner som Nässjö.

Så upplever svenskarna nedskräpningen

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt uppger endast cirka en av tio att de själva skräpat ner. I pressmeddelandet anges att de vanligaste orsakerna är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

30 % mindre skräp i stadsmiljö sedan 2023

De nationella skräpmätningarna visar för första gången hur utvecklingen förändrats över tid. Enligt Håll Sverige Rent har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025 – totalt med 30 % sedan 2023.

– Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats, säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent.

I stadsmiljö uppges flera plastrelaterade skräpföremål ha minskat kraftigt:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (efter regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Nikotinskräp dominerar fortfarande

Trots att rökningen minskar och fimpar har gått ner i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt det vanligaste skräpet i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen för 2025 uppges visa att:

• Fimpar står för 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 % av allt skräp i stadsmiljö
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål utgör nikotinskräp cirka 70 % av skräpet i stadsmiljö

– Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på, säger Josefin Carlring.

Vardagsexempel: över 1 000 skräpföremål på väg till jobbet

För att illustrera nivån i stadsmiljö översätter Håll Sverige Rent mätresultaten till ett exempel: På en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana skulle man passera över 1 000 skräpföremål.

Exemplet i rapporten listar bland annat per kilometer:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor minskar för långsamt

Håll Sverige Rent uppger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Enligt pressmeddelandet visar nationella skräpmätningar 2023 och 2025 inga signifikanta minskningar av antalet engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar tydliga skillnader mellan havsområden. Längs Västerhavet uppges medianvärdet 2025 vara 832 skräpföremål per 100 meter strand, vilket enligt Håll Sverige Rent är en ökning med 55 % jämfört med 2024. EU:s tröskelvärde för god miljöstatus anges vara 20 skräp per 100 meter strand, vilket gör nivån på Västerhavet 41 gånger högre än tröskelvärdet.

Pressmeddelandet uppger också att 99 % av skräpet längs västkusten är plast och att en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.

Längs Östersjökusten uppges medianvärdet 2025 vara 15 skräpföremål per 100 meter strand, vilket ligger under EU:s gränsvärde för god miljöstatus.

Snus vanligast även i fjällmiljö

I mätningar längs vandringsleder i fjällen var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025, enligt Håll Sverige Rent. Rapporten beskriver även att det hittas förpackningar från godis, snacks och mat i fjällmiljö.