Jaktkortslösandet minskar – jägarkåren blir äldre

Antalet personer som löser statligt jaktkort minskar i Jönköpings län, enligt en ny rapport beställd av Naturvårdsverket. Rapporten visar också att andelen yngre jägare minskar tydligt och att medelåldern i jägarkåren stiger. Utvecklingen är relevant även för Nässjö kommun, som ingår i Jönköpings län.

Starkt stöd för jakt – men färre löser jaktkort

Naturvårdsverket skriver att stödet för jakt i Sverige fortsatt är stabilt och brett, samtidigt som antalet personer som löser statligt jaktkort minskar sett över tid. Myndigheten bedömer att utvecklingen inte kan förklaras enbart av avgiftens storlek eller hur betalningen går till, utan snarare hänger ihop med större samhällsförändringar.

”Det finns ett fortsatt starkt stöd för jakt. Det tyder på att minskningen inte beror på minskat intresse, utan på hinder i systemen runt jakten”, säger Mona HansErs, chef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket, i myndighetens publicering.

Viltvårdsavgiften finansierar viltförvaltning

Jaktkortet är en förutsättning för att få jaga i Sverige. Viltvårdsavgiften (avgiften för jaktkortet) går till Viltvårdsfonden, som enligt Naturvårdsverket bland annat används till att:

• följa hur viltstammarna utvecklas
• bedriva viltforskning
• genomföra viltförvaltning
• stödja ideella organisationer som arbetar med jakt och viltvård

”Viltvårdsfonden är en grundbult i svensk viltförvaltning. Därför har antalet personer som löser jaktkort stor betydelse, både för den långsiktiga finansieringen och för att systemet ska uppfattas som rättvist och trovärdigt”, säger Mona HansErs.

Flera samverkande orsaker – och bristande kännedom

Enligt Naturvårdsverket pekar studien på flera samverkande faktorer bakom utvecklingen, bland annat förändringar i befolkningen, tillgång till jaktmark, förändrade viltstammar och förvaltningsbeslut.

Även praktiska delar kring betalningen kan spela in. Naturvårdsverket lyfter till exempel hur aviseringar fungerar och hur enkla de digitala tjänsterna är, som faktorer som kan påverka benägenheten att lösa jaktkort.

Rapporten visar också att kunskapen om Viltvårdsfonden är begränsad, särskilt bland personer som inte själva löser jaktkort. ”Vi ser att många inte känner till vad jaktkortet och viltvårdsavgiften finansierar. Där behöver vi bli tydligare”, säger Mona HansErs.

Unga jägare blir färre

I rapporten framgår att andelen jaktkortslösare som är 29 år eller yngre minskar tydligt nationellt under perioden 2017–2018 till 2025–2026 och faller till omkring sju procent mot slutet av tidsserien. Rapporten anger också att andelen unga (≤29 år) har minskat i samtliga län under perioden 2017–2025.

För Jönköpings län beskriver rapporten en stor nedgång i andelen jaktkortslösare i åldersgruppen ≤29 år, med en minskning på cirka −0,39 till −0,41 procentenheter per år. Rapporten noterar även att det i flera län, däribland Jönköpings län, inte syns någon uppgång 2024 utan att andelen unga ligger kvar på en låg nivå eller minskar ytterligare.

Möjliga åtgärder

Rapporten lyfter möjliga insatser för att vända utvecklingen. Ett exempel är att stärka rekryteringen genom mentorskap, introduktionsjakter och riktade insatser för unga, kvinnor och stadsbor.

Naturvårdsverket uppger samtidigt att det under jaktåret 2025/2026 finns tecken på att trenden för antalet personer som löser jaktkort kan vara på väg att vända.